Hällkista & Loastenen

Redan 1874 undersöktes den här hällkistan, en flintdolk och några obrända ben påträffades. Hällkistor var kollektivgravar- benbitarna kan ha tillhört flera individer. I en annan hällkista på södra gravfältet, påträffad under en järnåldersgrav, hittades skelett efter minst 4 människor.
De hittills äldsta fornfynden från Visingsö är flintyxor från 4000- 3300 f. Kr. De tillhörde en jordbrukande befolkning. Visingsö var vid den här tiden betyldning större, landhöjningen av norra Vättern tippar sjön och höjer vattennivån i söder. De stränder som beboddes under stenåldern ligger nu således under vatten. När hällkistan byggdes för ca 4000 år sedan låg Vätterns yta minst 3 m lägre än idag.