... ...

Visingsborgs Slottsruin

Visingsborg slott var på 1600-talet ett av de viktigaste slotten i Sverige, och en del av familjen Brahes maktbas. Det låg på Visingsös västra strand, mitt emot nuvarande Gränna.

Första delen av slottet uppfördes redan på 1560-talet under ledning av Per Brahe den äldre, som var son till Gustav Vasas syster. Han hade år 1561 blivit upphöjd till grevevärdighet av Erik XIV och erhållit Visingsö som grevskap.

Denna del av slottet bestod både av tegel som togs från klosterbyggnaderna i Alvastra och av tegel som kom från ett då nystartat tegelbruk i Gränna. Byggnaden var fyrkantig, hade fyra torn och omgärdades av en vallgrav. När slottet senare byggdes ut blev denna ursprungliga del slottets västra länge.

Per Brahes son Magnus Brahe lät uppföra två tillbyggnader. Den södra längan innehöll salar och sovrum, medan östra längan hade köks- och ekonomiutrymmen.

Per Brahe den yngre kompletterade Visingsborgs slott med en nordlig länge som personalbostad. Under Per Brahes livstid nådde grevskapet sin största omfattning någonsin och omfattade inte bara själva Visingsö utan totalt 20 socknar i Småland, Västergötland och Östergötland. Förvaltningen av detta stora grevskap skedde från Visingsborgs slott och Per Brahe höll en liten armé bestående av cirka 200 man på slottet.

Under slottets glanstid fanns här bland annat ett stort bibliotek, ett tryckeri, bastioner som var bestyckade med kanoner och en rustkammare med vapen för uppemot 800 man. Slottets sex torn var prydda med förgyllda spiror. Slottet hade också fem trädgårdar med uppemot 2 000 fruktträd och flera stycken karpdammar.

Under perioden 1716 – 1718 användes Visingsborgs slott som förläggning för krigsfångar, huvudsakligen ryssar. Strax innan jul 1718 förstördes slottet av en omfattande brand, som ryska krigsfångar anklagades för att ha anlagt.